En stol är ledig!



Författaren Knut Ahnlunds stol, nr 7, i Svenska Akademin blev just ledig. Ahnlund blev 89 år. Han har inte suttit på den sen 1996 - varför, är en historia för sig. Nu är det framtiden som hägrar. Vem ska sitta där i fortsättningen? Några förslag!? Vore det inte dags att få in en finlandssvensk fot i Akademin!?! Nä, det tycker inte jag - att Svenska Akademin hållas så rikssvensk det bara går är till gagn för alla. 700 år sopar man inte bara så där under mattan - eller!? Tala inte med mig om att Sverige ockuperat Finland 1150 - 1809, för då... Innan Sverige tog de här osaliga träskmarkerna under sina vingars skugga var här är mest varg, björn och några samer som i alla fall inte talade finska med sina vackra snövita renar.
   Allstå, jag kan inte säga hur åt skogen det är att det sedan 1994 inte längre är obligatoriskt att läsa om den svenska tiden (1150-1809) i finländska gymnaister! Så är det bevisat Finlands skolmyndigeheter är Timo Soinis & C:o förlängda arm! Finlands skolmyndigheter må slå sig för bröstet bäst de har lust med att vara världsbäst på utbildning, och exportera lärare och skolböcker till Saudi Arabien, här hemma fostras en hel nation till historielöshet och därmed sagt att vi inte är bättre än Nordkorea eller andra nationer som hjärntvättar sina undersåtar. Om vi ska vara nationalromantiska så såga inte av grenen vi alla sitter på. Kom ihåg det inte finns någon renrasig människa, vi är alla byrackor, vi är alla halvryssar, halvsamer, halvfinnar, halvsvenskar, zigenare, om man orkar tänka lite länge än näsan är lång så är vi egentligen afrikaner hela bunten, som art - homo sapies, såg vi dagens ljus på savannen, i Afrikas hjärta: Mama Afrika!
 
Finlandssvensken i gemen behöver Sverige, och svenskösterbottningen i synnerhet, både av historiska och kulturella, för att inte säga av geografiska skäl! Så jag tänker inte förslå något finlandssvenskt namn för stol nr 7. Jag lägger min röst på Eva Ribich - den skönt stränga minimalisten, som vågar sätta ribban högre än högt, eller en Malte Persson med sitt blåbärsbläck.