Ostronauten*

Skrattmåsen intar sin strandklippa medan jag bara går omkring
på slätten utan några pennstumpar eller papperslappar alls i fickorna
går över slätten det är vår men ännu är gräset brunt torrt det blåser
en nordlig vind jag har en sliten keps en gammal jacka och en grå
tröja som sett bättre dagar har rutig franellskjorta och snickarbyxor
välingångna litet leriga kängor har varit ute och vandrat omkring
helt planlöst och fritt tar ju numera dagen som den kommer och
somliga skulle väl säga att jag ser ut som "Hej kom och hjälp mig!"
men jag trivs faktiskt så här kan slappna av på slätten känna att jag
lever att jag andas och vinden för med sig doften av öppet hav

lyssnar på alla ljuden på lärkorna och de trumpetande sångsvanarna
på tranorna vilka drar iväg till sina häckningsplatser lyssnar på
vinden genom det torra gräset och på tåget som susar förbi söderut
på flygplanen ovanför huvudet men själv ska jag inte resa någonstans
ska bara gå omkring här på slätten känna lugnet sprida sig genom
kroppen genom blodomloppet ända ut till fingerspetsarna ska bara gå
omkring längs vägarna och i skogen gå bondskt klädd och tyst betrakta
se och titta så där uppmärksamt omkring mig som ett barn gör som jag
gjorde som barn och då jag kommer in ska jag lägga mig på bäddsoffan
och somna

nu får jag vila i ljuset som strömmar över åkrar ängar fält över grå lador
har ju allt jag behöver det är inte mycket jag numera behöver det är lugnt
och stilla här ljuset silar in och dagen gryr jag går bara omkring betraktar
årstidernas växlingar och molnen medan jag inte tänker på något särskilt
går långa långsamma promenader går ibland in bland träden dricker te
gör frukost lunch middag städar litet vilar och går vilar eller är ute och
går behöver kvällarna och ensamheten tystnaden inombords och det är
ju så vackert här på slätten med åkrarna ängarna skogen årstiderna gör
landskapet omväxlande men går efter vägarna eller över fälten precis så
mycket jag har lust och ibland sätter jag mig på en sten och lyssnar efter
skogens ljud ofta står jag bara tyst och stilla vid någon grå laduvägg
blundar och känner solen värma men ingen tempelträdgård kan erbjuda
samma frid som skogens mossbelupna sten eller vinterns snötäckta ängar
men är ute och går igen går bondskt klädd utan varken radband buddhabild
eller anteckningsbok inte ens pilgrimsstav är på väg till skogen - vår igen!


*Det finns ju från förr astronauter, kosmonauter, taikonaut, nu finns det också ostronauter [eng. Ostrobothnia, sv. Österbotten]