If I colud make you smile...

“It happens all the time in heaven,
And some day It will begin to happen
Again on earth - That men and women 
who are married, And men and men who 
are Lovers, And women and women
Who give each other Light,
Often will get down on their knees
And while so tenderly 
Holding their lover's hand,
With tears in their eyes,
Will sincerely speak, saying, My dear,
How can I be more loving to you;
How can I be more kind?” 

                                             Hafiz

“You were born with wings, why prefer to crawl through life?” 

                                                           Rumi (1207 - 1273)

För inte så länge sedan fick jag frågan vad jag skulle vilja göra om jag fick önska precis vad jag ville. Då svarade jag, lite till min egen förvåning, att jag skulle vilja vara en ängel, i himlen. Kom ett par veckor efteråt att tänka på att jag faktiskt som barn önskat mig vingar. Det var min allra högsta önskan, alla kategorier. Tjata jämt på min morfar att han skulle göra vingar åt mig - trodde att min snälla och kloka morfar kunde göra allt - han byggde ju bevisligen segelbåtar, lekstugor, växthus, körde traktor, Moskovitz och skördetröska, gjorde pilbåge och pilar åt mig, och hjälpte mig att bygga koja. Jag var bergsäker på att han nog i en handvändning kunde göra ett par vingar också. Men han svara alltid undvikande på min fråga om när han skulle göra de där vingarna - han ville uppenbarligen inte göra mig besviken - att vi får se i morgon, då jag har mera tid.
   Ja, jag skulle vilja ha änglahår, vita vingar och nattskjorta, spela på harpa och sjunga vackra sånger och fladdra omkring bland ulliga moln, för alltid. Nu har jag kommit på att det egentligen är vad jag gjort hela livet - jag har ju försökt skriva så vackra dikter det bara går, försökt sprida harmoni och ljus omkring mig, efter bästa förmåga svävat omkring i livet, ett par decimeter ovanför markytan.

"Jag sitter i helikoptern och tjurar och sympatiserar passionerat med snötranans väldiga revirbehov. Fem kilometer till följande artfrände, det låter lagom. En verklig åskådningsundervisning, detta, i snötranans häckningsvanor. I denna fullständigt oframkomliga trakt, i denna totala ödslighet, kan man spekulera om varför en art, som har ytters få fiender på sitt häckningsområde, bara kan vidmakthålla en så minimal population. Vad är det i fågelns häckningsbiologi som kräver detta enorma revir? [...] Som så många gånger förr önskar jag att jag var en vadare som kunde skria högt och flyga min väg när någon kommit mig för nära."

Ulla-Lena Lundberg, Sibirien - ett självporträtt med vingar, 1993.

"Bloggen är vår tids grottmålning!"

                                Gurli Lindén

“I quote others only to better express myself.”

                            Michel de Montaigne